Jämförelseprövning


 I tvisterna om arrenden har det allt oftare förekommit jämförelser med arrenden långt utanför de orter och områden där prövningstomterna varit belägna.
I tvisterna har det också allt oftare dykt upp jämförelser med taxeringsvärden och priser på försålda hus på fri grund – utan de begränsningar, ålägganden och inskränkningar av olika slag som ofta står inskrivna i arrendekontrakten . För klarhetens skull bör det understrykas i lagstiftningen att jämförelserna ska ske endast med arrenderade motsvarande tomter. Vid jämförelserna bör också alla "orena", d v s på tvivelaktigt sätt tillkomna arrendeupplåtelser, som jordägaren använder för att försöka driva upp arrendenivåerna liksom nyupplåtelser inte tas med. De ger ofta en helt felaktig bild vad en arrendator i allmänhet är beredd att betala.
Det har också inträffat att lämpliga jämförelsetomter underkänts endast därför att arrendena där varit frivilligt överenskomna och inte fastställda av arrendenämnden.
Till problemen hör också att trots att det nästan alltid finns jämförbara tomter är det inte ovanligt att domstolar fastställer högre arrenden utan att precisera varför det är skäligt

Det bör tydligt klargöras att jämförelserna avser arrenderade tomter till ortens pris. Ej regelrätta upplåtelser och nyupplåtelser bör inte vara med vid prövningen. Frångår domstolen nivån för jämförbara tomter måste det klart motiveras.