• Länkar

DEBATT i LT | 17 nov 2017 – https://www.lt.se/artikel/opinion/debatt/jordagarna-tjanargrova-pengar-pa-landets-bostads-arrendatorer
Jordägarna tjänar grova pengar på landets bostadsarrendatorer Varför händer ingenting i regeringskansliet?
Det undrar Sveriges cirka 100 000 bostadsarrendatorer. Varför kommer ingen proposition med anledning av arrendeutredningens förslag?
Vi kräver att regeringen omedelbart omsätter arrendeutredningens förslag i en proposition till riksdagen med mål
- att utjämna det ojämlika maktförhållandet mellan jordägare och arrendatorer
- att få stopp på de skenande arrendeavgifterna och övriga oskäliga arrendevillkor
- att tvinga jordägarna att precisera sitt yrkande på förändrad arrendeavgift redan när arrendeavtalet sägs upp inför ny förhandling
- att så kallade nyupplåtelser som jämförelseobjekt underkänns vid fastställande av skälig arrendeavgift - att längre arrendeperioder än fem år, helst 20 år, uppnås
- att andrahandsupplåtelser regleras så att besittningsskyddet inte urholkas.
Många av oss bostadsarrendatorer lever under allt mer tuffa ekonomiska förhållanden. Arrendeavgifterna har under den senaste tioårsperioden i många fall stigit med flera hundra procent. Det har till och med medfört att arrendeställen som i generationer innehafts av en och samma familj måst återlämnas till jordägaren då de inte längre har råd att betala arrendet. Inom vissa områden är det mycket svårt att sälja sitt arrendeställe på grund av de höga arrendenivåerna. Mäklare till och med vägrar åta sig försäljningsuppdrag där. Som en mäklare uttryckte saken: ”Ett arrendeställe med ett enkelt hus på en i och för sig attraktiv tomt men med hög arrendeavgift är i princip osäljbart”. Bostadsarrende var från början en upplåtelseform av mark till enkla sportstugor för fritidsboende. I dag är situationen en annan. De enkla stugorna har i många fall fått modern standard där stora investeringar gjorts i form av till- och nybyggnation samt indragning av kommunalt vatten och avlopp. Många hus används i dag också för året runt-boende. Osäkerheten om hur arrendenivårena kommer att utvecklas i framtiden till-samm-ans med korta avtalsperioder – vanligtvis fem år – gör att många bostads-arrenda-torer starkt tvekar att göra större investeringar på sitt arrendeställe. Jordabalkens regler om bostadsarrende har genom praxisbildning i dag förlorat sitt ursprungliga syfte, nämligen att vara en skyddslagstiftning för bostadsarrendatorerna. Landets arrendenämnder, som dömer i tvister mellan jordägare och arrendatorer om bland annat arrendeavgifter, stöder inte sällan jordägarnas yrkanden.

Lars Landin Bostadsarrendatorernas riksorganisation, ordförande i Mörkö sommarstugeförening